God morgon bloggers å läsers

Äntligen snart helg … jobbar bara idag - sen ledigt resten av veckan. Skall börja städa huset idag efter jobbet, bädda rent (skönt), tvätta och sen under dom lediga dagarna har jag tänkt att försöka vara ute i trädgården och rensa … om det nu går för vädret, som inte verkar att bli bättre alls!
Jag kan säga att jag är dööless på detta usla och tråkiga väder som har varit hur länge som helst - tycker jag. På morgonen är det bara +4 grader, grått och råkallt, brrr. Känns inte alls skönt, man vill dra täcket över skallen och fortsätta sova. På tal om skallen så har jag fortfarande huvudvärk, den verkar heller inte vilja ge sig, har haft ont i skallen sen förra veckan mer eller mindre hela tiden. Vissa dagar lite bättre, men ändå ont! Men jag är så van med denna huvudvärk … tror mycket av den kommer just från min onda rygg och axlar och nacke.
Nåja nu skall jag dricka lite mera kaffe - sitter här på jobbet - vi börjar jobba halv 7 … så jag säger bara tjingeling så länge - tittar in under dagen - kram på er.

Sagan om flickan - en sannsaga - min story!

Sagan om flickan
Flickan föddes som första barnet till en 18 årig mamma och 21 årig pappa – en söndagseftermiddag i december för ett antal år sedan.Hon har fått det berättas att hon var ett snällt barn – detta har hennes mormor och hennes moster berättat för henne i vuxen ålder.Det var lite struligt med hennes mamma och pappa. Mamman var ung och naiv och kär i pappan och pappan var en riktig Don Juan – och kunde charma kvinnorna. Han drack för mycket sprit och blev våldsam och misshandlade mamman många gånger! Dessutom var han ju på en båt och det drog väl kvinnorna till honom också!Ja hur det nu var så flyttade dom ihop – han började att jobba på sågverket som fanns i samhället och mamman stannade hemma – som vanligt var – den tiden. Men det var mest flickans mormor och morfar och även hennes moster – som var ett år yngre än hennes egen mamma – som fick sköta det lilla barnet. Och även flickans morfars mamma – den gamla ”farmor” som flickan sen började kalla henne – som fick ställa upp när inte hennes egen mamma ville göra det.Det var mycket sprit och bråk mellan pappan och mamman – ja det var alltså pappan som drack och bråkade och även slog sin egen fru – och som flickan sen tänkt många, många gånger i vuxen ålder, hur kan man tillåta detta – hur kan man låta någon annan slå mig!! I alla fall – det var mycket strul hela tiden p g a ett och annat problem som flickans föräldrar hade, men flickan hade som tur var sin kära mormor och morfar i närheten! Som ”räddade” henne allt som oftast från föräldrahemmet.Under åren som gick så föddes fem barn till i familjen, varför kan man fråga sig - skaffade föräldrarna fler barn när dom inte brydde sig om sitt första! Flickan vistades ju också mycket ofta i morföräldrarnas hem. Dom tog hand om henne, men ibland så ”krävde” och hotade pappan – flickan skulle ”hem” – varför? Inte för att han älskade flickan, utan bara för att visa sin MAKT – att han hade rätt till flickan och att det var han som bestämde! Det hände många tråkigheter i hemmet … sprit … misshandel … och till sist även incest! Det var flickan som drabbades av detta hemska – av sin egen far dessutom! Flickan minns klart och tydligt mycket av det som hände – känslan av skräck, förtvivlan, lukten – som ett barn inte skall känna, flickan förstod fast hon var så ung och liten – att det inte var rätt och riktigt det som hände! Flickan skulle alltid ligga vid sin far i soffan – flickan kan inte skriva om det – det känns för svårt ännu – fast så lång tid gått! Flickan har ju inget exakt minne av när detta hemska började, men det var flickan själv med sin mormors hjälp som fick det att upphöra! Och då var flickan sex år! Flickan berättade för sin mormor om vad pappan gjorde – flickans mormor blev chockad och mycket förskräckt när hon hörde detta. Mormodern tog genast kontakt med barnavårdsmyndigheterna, sociala myndigheter och polisen – varpå samma kväll så kom alla dessa personerna hem till familjen och grep pappan!Flickan minns det tydligt. Mamman och flickan satt i köket – tillsammans med sin syster och sydde dockkläder – pappan var ute i vedboden och hämtade ved – det knackade på dörren och in kom många människor. Då flickan såg poliser – då förstod hon – hon sprang direkt in i rummet och gömde sig bakom en fåtölj i ett hörn – där såg hon sedan när pappan kom in med poliser. Han sökte genast flickans blick! Dom tittade på varandra – men han vågade inte säga eller göra flickan nåt! Flickan var rädd – för hon visste – fast hon var så liten – varför poliserna tog pappan och hon var rädd för pappan – han hade ett fruktansvärt humör! Sen så blev det mycket turbulens där i huset, flickan fick fara hem till sin mormor och morfar tillsammans med läkare och annan personal – som pratade och frågade henne om allt möjligt. Flickan mådde dåligt – även hennes mormor och morfar förstås.Detta hände en söndag – det kommer flickan ihåg. På vintern – flickan gillar inte vintern speciellt!!! Sen så blev det bestämt att flickan skulle stanna hos sina morföräldrar – det blev en veckas vistelse på ett sjukhus för all möjlig och omöjlig undersökning av flickan. Mormodern skulle inte få stanna kvar på sjukhuset, men flickan blev hysterisk och alldeles vansinnig när hennes mormor skulle fara därifrån, mormodern grät och flickan grät – så det blev bestämt att mormodern fick stanna kvar och fick ett eget rum på sjukhuset. Flickan kände sig trygg då – hon älskade sin mormor så mycket! Flickan fick prata med läkare, psykologer och många andra – hon fick visa med dockors hjälp vad som hänt och berätta med sina egna ord och rita.Flickan minns allt detta som om det var igår! I vuxen ålder har flickan tagit kontakt med sjukhuset för att få tag på sina journaler från den här tiden, det tog henne många år att kunna ringa dit och prata med dom, men dom hjälpte verkligen till och skickade alla journaler till flickan. När hon läste i pappren – så dök det upp saker där som flickan faktiskt hade förträngt ur sitt minne – men när hon läste vad hon sagt den gången – då ploppade allt upp igen i minnet och det gjorde ännu mera ont! Flickan har även tagit kontakt med barnavårdsmyndigheten och sociala myndigheten på sin hemort – för att få tag på dom papper som gällde hennes ”fall”. Det blev ännu flera gripande papper att läsa för flickan. Men dom var fantastiska där personalen och pratade mycket med flickan och hjälpte till för att hon skulle få tag på sina papper. Det jobbade faktiskt kvar en kvinna som mindes flickans fall och hon sa att flickan hade blivit väldigt illa behandlad (av sin pappa). Det blev till slut rättegång, mormodern fick fara dit och vittna, pappan fick fyra års fängelse och det blev bestämt att föräldrarna inte fick ha några flickor hemma! Flickans syskon bestod av tre bröder och två systrar. Flickan hamnade förstås hos sin älskade mormor och morfar, en annan syster hos sina farföräldrar, två bröder fick stanna kvar i föräldrahemmet (det var synd om dom!!!) och två andra syskon hamnade hos samma fosterföräldrar där dom fick det mycket bra! Tack och lov säger flickan!Flickan fick ett lyckligt liv trots allt – tack vare sina morföräldrar och sin älskade moster. Flickan tog väl hand om sin mormor och morfar när dom blev gamla och sjuka – men hon var ändå väldigt ung när dom gick bort, vilket flickan tyckte var väldigt väldigt jobbigt – hon hade ju velat få ha kvar dom mycket längre och kunna ge tillbaka ännu mera av sig själv till dom, för dom hade gjort så mycket för henne alltid! Men liv och död bestäms ju inte av den lilla människan, tyvärr. Det har ändå gått bra i flickans liv, hon har fått en underbar man och en underbar son! Som hon älskar över allt annat! Flickan har ett bra jobb med toppenbra arbetskamrater, intressant jobb. Flickans liv blev ändå bra – trots den lite ”dåliga” starten hon fick, men det var tack vare sina morföräldrar som det gick så bra som det faktiskt gjorde! Hon är dom evigt TACKSAMMA och detsamma säger hon om sin moster. När pappan kom ut efter sitt avtjänade straff, så ville han att flickan skulle komma ”hem” till föräldrarna, bara för att flickan skulle få en bordsklocka som han tillverkat i fängelset! Flickan ville inte, hon var rädd för pappan – men som den kloka människan som hennes mormor var, så sa hennes mormor: du kan tryggt gå dit, han kan inte göra dig någonting! Jag tror att mormodern tänkte att detta skulle vara ”bra” för flickans framtid – att möta sin pappa direkt – och inte behöva vara rädd för honom i framtiden! Mycket klokt av flickans KLOKA KLOKA mormor.Därför tänker flickan ibland – varför skaffar människor sig barn om dom inte ”vill ha barn och vill älska dom villkorslöst och ta hand om dom och ge dom all den trygghet som barn är värda?Jag vill ge mitt eget barn ALLT – ALLT som jag inte själv fick av mina föräldrar – men det viktigaste är ändå att kunna ge KÄRLEK och TRYGGHET till sitt barn. Och det har jag alltid försökt att ge min son – och han ger mycket värme och kärlek tillbaka till oss! Tack älskade son!Flickan har inte haft mycket kontakt under sitt liv med sina föräldrar (dom flyttade från orten när pappan avtjänat sitt straff!). Pappan dog när flickan var i 20-årsåldern – han var bara 40 år då! Flickans farmor ringde strax efter kl 5 en morgon och grät och berättade att pappan hade dött, flickan sa bara Jaha – kände ingenting alls – det är väl inte så konstigt att flickan inte kände varken sorg eller ledsamhet – pappan förtjänade inte det av flickan! Inte efter vad han gjort henne – han hade svikit sitt eget barn å det grövsta! Hon valde att inte gå på begravningen – flickan sa – jag kommer inte – det skulle vara att hyckla – jag hatar min pappa!!! Starka ord av flickan – men helt förståeligt efter vad hon varit med om …Sista åren har väl flickan börjat att ha lite mera kontakt per telefon och någon enstaka gång också att träffa sin mamma, men flickan känner ingenting egentligen – bara som en ytlig bekant. Inga mor-dotter känslor alltså! Mamman har också svikit flickan – eftersom mamman valde att ta tillbaka sin man efter fängelsetiden och med den påföljd alltså att barnen inte fick växa upp tillsammans – som syskon skall få göra! Hur kan man välja en man före sina egna barn och dessutom när man vet vad han har gjort mot ett av sina barn! Helt oförståeligt för mig är det! Flickan är bitter – men ändå har inte denna bitterhet förpestat flickans liv – hon är en glad och harmonisk människa trots allt!Tack vare tryggheten och kärleken hon fick av sina morföräldrar! Hon räddades av dom – gud vet hur flickan annars hade mått om hon inte fick komma HEM till mormor och morfar … hon hade nog blivit ett vrak, skadad för livet … märkt av sin egen far!

Vi kallar oss bloggare

Har ni tänkt på en sak - bakom varje blogg så döljer sig ett namn, en person, en människa, ett liv, en vardag … med en psedonym eller med sitt “riktiga” namn. Vilket som, så är det likväl en människa av kött och blod, med sina upplevelser och tankar, funderingar och berättelser. Bloggarens egna tankar blir till ett inlägg - som någon annan människa/bloggare/läsare faktiskt läser och får ta del av! Samtidigt som det är lite skrämmande, så är det också otroligt fashinerande och inspirerande!
När man startar upp en blogg, har man då någon tanke om vad eller hur man skall skriva? Inte hade då jag det - den allra första gången jag började skriva blogg, det blev bara så! Och är så egentligen ännu. Har inget förutfattat - utan det kommer och går tankar “där uppe” i hjärnan hela tiden. Det blir ett virrvarr av berättelser och tankar och funderingar!
Jag vill berätta vardagshändelser, historier, nyhetsnotiser, livsberättelser och upplevelser. Allt möjligt blandat blir det genom det - som det säkert blir för dom allra flesta.
Man skriver om sitt liv och sin vardag. Samtidigt tänker jag ibland: jag har väl inget intressant att berätta om, eller … mitt liv är väl ganska “så vanligt” och ointressant för någon annan … vissa bloggar som man läser, dom förmedlar en vardag som är så helt olik min, tragedier, strul med pojkvänner och andra, bråk, otrohet, drogproblem … mitt liv är väldigt ointressant och händelselöst när jag läser dessa bloggar! För mitt eget liv - just nu - och min vardag - är okomplicerad och trygg, harmonisk och kärleksfull - vilket jag är såå oändligt glad och tacksam för! Vill inte byta ut den för något annat - inte för nåt i världen!
Men vi bloggare - vi blottar oss också väldigt mycket - för omvärlden och för varandra!
Vi talar om saker genom bloggen, som vi kanske aldrig har berättat öppet för någon IRL! Varför är det så måntro. Man vågar vara mera öppen på nåt sätt här …
Vi kallar oss bloggare … vi tillhör en växande grupp av nya dagsboksskrivare i modern tid. Vi har kommit för att stanna och växa oss stora …

Kommentarer hitåt

Jag måste säga att människor är allmänt usla på att skriva kommentarer! Eller har jag fel, visst - jag läser också många bloggar och inlägg och inte skriver jag alltid kommentarer i alla, men jag försöker verkligen!
Om man ser hur många som faktiskt är in och läser, nog tycker jag att det vore på sin plats med mera feed-back av läsaren till bloggaren … eller har jag fel! Kanske jag är för fodrande - men det ÄR kul att faktiskt se att någon läser och tycker något om det jag har skrivit! Det sporrar och gör att det blir ännu mera kul och inspirerande att fortsätta skriva!
Tycker inte folk någonting kan man fråga sig, nog har väl alla en åsikt om nåt i alla fall, eller ????
Nä, jag får väl fortsätta med mitt “ensamma skrivande” här, kanske jag börjar skriva åt mig själv kommentarer … nä så jäkla trist, för det blir ju samma tyck och tänk som bloggarjaget. Alltså helt meningslöst …
Men allvarligt läsare och bloggare som tittar in här hos mig, var inte fega nu … SKRIV för klåden!
Tack för ordet … “den ensamma bloggaren” *snyft*

Vill ditt barn banta?

Läste just en liten rubrik i Aftonbladet - den löd så här: “Vill ditt barn banta?”. Så hemskt tänkte jag, ett barn skall väl inte behöva banta, det har blivit så fel för många med kosthållningen i dagens samhälle. Fel sorts mat, för mycket stillsittande hela dagarna, mindre gympa på skolan, både tv- och datorn som gör så barnen inte rör på sig “som förr i världen”. Mycket snabbmat, läsk och godis … med MASSOR AV SOCKER i! Allt sånt gör ju så barnen drar på sig fetman … svårt kanske sen att bli av med, samtidigt är det nog viktigt att föräldrarna “stoppar upp i tid”, men det är ju lättare sagt än gjort - för många gånger kan det vara hela familjen som har fel kostvanor och saknar motion! Och arvsanlagen gör ju sitt till också … Då kan man ju samtidigt fråga sig så här: varför tillsätts så mycket socker i allt? Är det verkligen nödvändigt? För det beror ju på nåt, är det hållbarheten som blir bättre, döljer man något annat “dåligt” i produkten med att tillsätta sött? Ja inte vet jag vad det beror på … men det är ju rent vansinnigt vad mycket socker det är i allt nu för tiden och det värsta är ju att man inte har en aning om det heller! Det har ju nästan gått för långt när ett barn måste banta! Detta kan vi alla hålla med om, eller hur! Och inte är det lätt heller, hur motiverar man ett barn, det vet väl vi vuxna hur svårt det kan vara att sluta med något som man har fått smaken för … Och när sen skolan drar ned på gympan … ja då går skam på torra land … varför gör man så undrar jag? Det är alltid bra att röra på sig - både för vuxna och barn! Det är våran stora folksjukdom och redan i ung ålder - FETMAN!

Rasta sin lille "vän"

Ja somliga är ju ute med hunden, medan andra är ute med någon annan liten “vän” *ASG*!

Bantningstips

Glöm GI-metoden, nu gäller SB-Metoden (Småbarnsmetoden) Har du provat alla metoder utan resultat läs nedan. 100% säker metod för att komma i form till sommaren. Det har sedan länge varit känt att tvååringar i allmänhet är slanka. I ett samarbete mellan barnläkare, röntgensköterskor, näringsterapeuter och utmattade föräldrar har därför denna nya diet tagits fram:* Frukost: Ett kokt ägg, en skiva rostbröd med aprikosmarmelad. Ät två små bitar av ägget och bred ut resten på golvet. Ta en bit av rostbrödet och smörj sedan in ansiktet och kläderna med marmeladen.* Lunch: Fyra färgkritor (valfri färg), en näve krossade potatischips och ett glas mjölk (tre klunkar, häll resten på golvet).* Middag: Ett kex, två mynt. Skräp från under soffan.* Kvällsmål: Rosta en skiva rostbröd och kasta den på köksgolvet. Till det fyra klunkar av kvällsbadvattnet.
Det är bra att göra dieten effektivare med lämplig motion. Här är någraexempel:
* Vrid och slingra dig på golvet i en stormarknad, stärk samtidigt dina stämband genom att vråla högt. Gör kraftigt motstånd när mannen från Securitas släpar ut dig ur butiken.* Spring överallt, hoppa emellanåt. Ramla regelbundet, att kravla sig upp stärker musklerna på ett mångsidigt sätt. Kom ihåg stämbanden: skrik medan du springer.* Be om en sparringpartner vid påklädning. Gör med alla krafter motstånd mot att bli påklädd. Nöj dig inte med de första kläderna, kräv att få byta dem åtminstone tre gånger.Lycka till!!!

Vardagsprat

Idag sov jag faktiskt ut, vaknade - hör å häpna - halv 8!! Har inte hänt på år och dar! Utan att ha varit vaken en endaste gång på hela natten, vad har hänt mig??? Visserligen var jag uppe till kanske 1 i natt och läste ett tag sen jag lagt mig, men ändå ... det är ju inget ovanligt att jag gör så annars heller. Nåja - man blev glad då man klev upp och såg solen som lyste in i huset ... när såg man den senast ... länge sen sist faktiskt ... skitkul med sol och lite varmare - om än inte mycket - men alla grader som det blir varmare är bättre!
Efter några eller många koppar kaffe, så startade jag dagen med att slå igång tvättmaskinen, jag gjorde korvstroganoff, fläskpannkaka, leverkaka och stekte kebabkött. Rensade i en garderob ... bloggade mellan varven också lite ... läste här och läste där.
Nu är det snart hockey som man måste kolla på, hoppas bara att det går bra för Sverige!

Schlageryra och besvikelse

Fy vilka dåliga låtar i årets version av denna tävling! Det är nästan så man skäms som åskådare.
Dom jag själv tyckte var bäst var dessa: Finland, Vitryssland, Ryssland och så förstås vårat eget bidrag - The Ark!
Men hur kan alla länder rösta på Serbien???? Jag minns inte ens en gång hur låten var … och en vinnande låt skall man väl kunna nynna och minnas nåt av, eller vad säger ni?
Och bara östländer i topp, dom röstar BARA på varandra, men det är väl klart, det gör väl vi också - dom nordiska länderna menar jag. Man förstår väl sig på varandras musik antar jag och har liknande smak.
Ukrainas låt, silverroboten som sjöng, den gick tydligen hem också hos länderna. Är det inte klass och bra texter man gillar när man röstar på en låt, det är ju liksom inte en tävling på bästa låten nu för tiden, tycker jag. Utan mera en clowntävling … utan handling på låten och mest utspökade varelser på scenen som går hem.
Jag var skitförbannad och besviken efter tävlingen måste jag säga! Urdåligt och jag tycker Sverige skall bojkotta denna tävling - det kostar bara en massa onödiga pengar. Och nästa år måste vi kvala också och inte var det The Arks fel - även om det var dom som framförde Sveriges bidrag i år. Nä det är ju länderna som röstar som inte begriper sig på musik!! Jag läste just i Aftonbladet om att läsarna tycker att öst skall tävla mot väst nästa gång - låter som ett bra koncept - men då vinner öst ändå!!

Lördagmorgon och mitt huvud känns sååå tungt!

Ja inte vet jag varför - det var ingen fest igår i alla fall - inte här hos oss. Min man jobbade till 24 inatt … själv satt jag ju förstås vid datorn en stor del av kvällen och tv titt blev det ju också! Låg och läste (hade precis lagt mig) när han låste upp ytterdörren … vi la oss kring halv 1 - men jag var fortfarande vaken halv 2 - och vaknade efter halv 5 - lyckades med konststycket att somna om till 7! Min man steg upp efter halv 6. Visst är vi olidligt morronpigga … och även kvällspigga!
Ute är det inget regn - inte ännu - men väldigt regntunga och gråa skyar drar förbi på himlen … och graderna är inte så mycket att hurra för, inte så många alltså!
Vad bjuder denna lördag på, jo en massa sport förstås, det är ju flera hockeymatcher. Och så har vi Eurovision Song Contest att kolla på ikväll!
Annars så blir det väl till att åka och handla, skall göra en äppelkaka - min man har längtat efter en sån nu ett tag, så jag måste väl försöka vispa ihop en till honom. Han älskar äppelkaka, hemmagjord då!
Men jag tittar väl in under dagen och skriver kanske, läser förstås också!
Ha en bra lördag bloggers å läsers …

Trevlig Helg

Jag vill bara önska alla en riktigt

TREVLIG HELG

Bloggavslut för ikväll

Nu blir det inte något mera skrivet i bloggen för den här kvällen! Det blev många många inlägg på en endaste gång ... var ju jättelänge sedan jag skrev, men jag har helt enkelt inte hunnit med den här bloggen, eftersom jag har vistats på andra bloggställen!

Men jag kommer att titta in här snart igen, kanske redan i morgon *ler*.

Så tills nästa gång vi syns och hörs, ha det så jättejättebra alla - kram!

Uppfostran med TV

Vi är den första generationen som har blivit uppfostrade av TV i stället för av föräldrarna.

Eurovision Song Contest

Det är ju snart dax för denna tävlingen i Helsingfors - så jag tänkte uppfriska minnet lite ... läs och begrunda och minns!

Vad är det bästa med sommaren?

Vad är det bästa med sommaren tycker du?
Myggen kanske!
Solen och värmen
Humlorna och fjärilarna
Att kunna sola och bada
Båtturerna på ett spegelblankt hav som glittrar i solen!
Picknick i det gröna eller på en strand
Beachparty
Grillning
Ta en öl eller ett vinglas på en uteservering
Att kunna använda solbrillorna du nyss köpt!
Cabben kanske - glida runt i stan!
Semester
Husvagnssemester eller kanske med husbilen
Sand mellan tårna!
Sandaler
Flip-floppskorna
Dom korta kjolarna!
Alla vackra flickor och pojkar som tinar fram överallt!
Regnskurarna och åskan, blixt och dunder!
Ljuset
Surströmming ute på en altan med alla flugorna!!!! (vi norrbottningar är härdade människor!! - är det sommar så är det och då äter man ute - så det så!!)
Eller vad har du för nåt speciellt som du tycker är sommar för dig?

Att få reda på sitt ofödda barns kön

Skulle du vilja veta vilket kön det är på ditt ofödda barn? Inte jag om jag vore i den sitsen, tror jag ... nä det skulle jag inte vilja ... det är ju en spänning i sig själv ... att inte veta något förrän på själva förlossningen. Men det där är ju upp till var och en och väldigt olika - om man vill veta eller inte! Men nu behöver jag inte ta den ställningen, jag har liksom gjort mitt på det där området *ler*.

Angående mitt förra inlägg omkallprat

Jag kom precis på vad kallprat är för nåt ... det är ju sånt jag sysslar med här i bloggen *ler*. Kallpratar hela tiden om ditt och datt och även om väder och vind *ASG* ... men hur det nu än är med det - så gillar jag att kallprata också. Även om det bästa är att "varmprata" med nära och kära och människor IRL. Men jag trivs även med er här på bloggen ... ni ger liksom mitt liv en sorts mening - om ni förstår vad jag menar. Det är roligt och intressant och givande att föra en dialog med någon, IRL eller på bloggen ... vilket som ... alltid kul att prata och skriva och lyssna ...

Om kallprat

Konstigt ord det där - KALLPRAT! Vad menas egentligen med det undrar jag. Hur definierar du/ni det ordet ... måste nog slå upp det i lexikon och kolla ... vänta ... nä jag hittar inget speciellt bra om detta ordet.
Men det är väl t ex när man pratar med ytligt bekanta om ditt och datt, mest om väder ... inget djupare eller personligare ämne.

Om tårar vore guld

Tänk ibland vad man gråter, både av glädje och sorg ... och ibland vet man inte varför man gråter ... tårarna sprutar och rinner likt en bäck eller ett vattenfall ... salta tårar kan droppa sakta nerför kinderna ... för att sedan torka längst ner på hakan eller torkas bort av en hand.
Jag tror det är viktigt att gråta ibland, när man är ledsen eller mår dåligt. Och även av glädje få gråta ibland ... tårarna har en förlösande känsla och är jätteviktigt som en ventil eller vad man skall förklara det med.
Tårarna har en funktion, dom kan lätta ett inre "må-dåligt-grepp" som man kan känna inombords i magen eller hjärtat eller själen. Tårar kan beveka någon ... man kan använda tårar på fel sätt också.
Man kan gråta för sin egen del eller för någon annans ... när grät du själv och var det av glädje eller sorg. Att gråta av glädje är ju förstås alltid ändå trevligare än när man gråter av sorg, för då är det något oerhört tragiskt som inträffat som regel, något som gör en ledsen och tårögd.
Jag kan gråta när jag läser något gripande eller ser något som jag upplever väldigt starkt på tv, jag är väldigt blödig av mig och lever mig hemskt mycket in i det jag ser. På gott och ont förstås ...
Jag minns Agnets Fältskogs debutlåt "Om tårar vore Guld" ...
Men att gråta har nog en förlösande funktion för oss människor - oavsett om det är glädjen eller sorgen som gör att tårarna kommer ...
Jag minns min sons ord en gång: Varför gråter inte pappor?
Mitt svar: Pappor gråter också, för dom kan bli ledsna lika mycket som mammor, men det är så att pappor inte skall visa upp det, dom får inte visa sig svaga - som mammor kan få göra! Pappor kanske gråter mer för sig själv, medans mammor kan gråta var som helst och inför vem som helst och precis när som helst. Men det är aldrig fel att visa att man gråter oavsett om man är mamma, pappa eller barn.
Barn har sina små funderingar ... och dom märker saker och ting också. Tro inget annat!
Mina ögon har tårats många gånger av sorg under mitt liv, precis som för alla någon gång! Alla har vi ju någon vi har förlorat som vi tycker om och älskar ...
Men mina ögon har också tårats av ren och skär glädje många gånger - vilket jag också är oerhört tacksam och glad för ...
För glädje och sorg går ju hand i hand genom ens liv - liksom glädjens och sorgens tårar gör!

Seanser

Jag har en jobbarkompis som berättade att hon skulle en kväll på en seans och kanske få kontakt med sin pappa. Har inte träffat henne så jag har kunnat fråga hur det gick, men det skall verkligen bli intressant att höra hennes berättelse!
Väldigt intressant låter det som, men jag vet ändå inte om jag skulle vilja eller ens våga gå på någon! Är nog för feg ... varför ... det vet jag inte ... tycker bara att det känns som lite olustigt och kallt på nåt vis! Förutfattad åsikt kanske ni tänker och det kanske det är också ...
Därför skulle det vara intressant att höra om någon där ute i bloggens värld - faktiskt har varit på och upplevt en seans och kanske också fått kontakt med någon som är död.

Varför kan man inte kasta vissa saker?

Har ni märkt det här också ... att vissa saker - dom kan man bara inte förmå sig att göra sig av med, även om man aldrig någonsin använder dom, man har sakerna undanstoppade i skåpar och lådor, på vinden och i förrådet. Men inte kan man kasta dom eller ge bort dom! Utan ha kvar dom till varje pris som helst - det skall man! Varför - jo vissa saker är det ju av sentimentala skäl som man behåller, man kan ha ärvt dom eller fått dom av någon speciell person. Man har fyndat sakerna på loppis ... man kan till och med ha hittat dom i någon container! Dom är ju "fina".
Men nog är det väl ändå konstigt så mycket saker man har i ett hem - SOM ALDRIG ANVÄNDS, eller ens är framme så att man åtminstone får se dom någon gång! Jag har flera skåpar i köket där det är fullproppat med "arvegods" ... sen har man ju grejer från två håll också när man flyttar ihop en gång och dessutom så köper man ju tillsammans nytt! Ja herregud ... vilken samlare man är - vi människor, eller hur!
Jag undrar hur många saker som man faktiskt använder regelbundet eller åtminstone nån gång, som finns i ett hem och hur många saker man aldrig använder? Det blir en väldans stor differens skulle jag tro! Orkar inte kolla - för det skulle ta alldeles för lång tid för mig det ...
Men varför samlar vi människor så mycket ... vill vi omge oss med fina, vackra, dyra, billiga saker ... eller vad beror det på?
Är det kanske fel i någon gen hos oss ... eller är det arv från urminnes tider - när människorna skulle samla nötter, frön och annat för att överleva?
Nåt förslag kanske ...
Har ni också samma samlarproblem?

Att klippa navelsträngen

Denna navelsträng - när klipper en mamma den egentligen från sitt barn? Är det direkt på födseln eller mycket senare eller kanske aldrig! Navelsträngen klipptes ju bildligt direkt på förlossningen, men den känslosamma navelsträngen mellan "barn-mor" ... ja det är nog väldigt svårt att kunna helt klippa av den! Så känns det för mig gentemot min son. Man vill ju som förälder att ens barn skall lära sig att stå på egna ben och få ett bra liv ... med utbildning och jobb, en tryggad inkomst och framtid, men man slutar ju ändå aldrig som förälder att bry sig om sitt barn, att vilja det allra bästa för sitt barn, att stötta och finnas till, med goda råd, tröst och så vidare.
Min son kan säga till mig ibland, att mamma skärp dig - jag är faktiskt vuxen!! Jaja jag vet ... men för mig är du ju ändå ett barn, mitt barn! Och därför BRYR jag mig - om DIG! ALLTID ...
Det är så svårt att släppa taget helt ... även om man lär sig lite eftersom och med tiden ... men det kändes fruktansvärt hemskt och svårt länge, när han flyttade hemifrån!!! Usch vad jag har gråtit av saknad ... och ändå vill jag ju att han skall ha sitt eget boende och bestämma själv där, inte är det hälsosamt för några av parterna, barn eller föräldrar, om barnet alltid bor hemma - det är helt enkelt inte sunt! Alla har rätt till sitt liv ... och som förälder så finns man ju heller inte alltid ... tyvärr! Men jag skall nog vaka över min son däruppifrån, var så säker ... för där nerifrån blir det inte ... även om min gloria kanske är lite svart i kanterna (har väl svurit nån gång *ler*) och den kanske också sitter lite på sned, men annars är det fläckfritt *ASG*.
Skämt åsido, mitt barn är mitt allt och det är inte helt lätt som mamma eller kanske också pappa, att släppa taget ... man vill bry sig, man vill finnas där ... och det är väl bra förstås!
Navelsträngen mellan en mor och hennes barn, är ett starkt rep ... som töjs ut kanske, men går aldrig sönder!
Min son, min kärlek, mitt liv, mitt allt! Älskar dig för evigt och alltid!!!

Motiverad till motion tack!

Jag vill bli motiverad! NU ... till vad då frågar ni er kanske!
Jo till att komma igång med träning ... Jag vill bli duktig, som jag har varit förr i tiden, på att träna! Sprang i ur och skur då ... var med i aerobicgrupper ... cyklade. Nu promenerar jag bara - det är ju bra det med, bättre än ingenting förstås, men jag behöver så mycket mera träning för min rygg!
Så kom igen nu, bloggare å läsers, peppa mig - få igång mig - ge mig tips om hur jag skall komma igång, är det någon som har provat det här med yoga och pilatusträning (eller vad det nu heter).
Jag behöver även "varva ner" - lära mig konsten att inte bara stressa - att ta det lugnt - någon gång! Ge mig tips om det med ...

Att döda någon på prov!

Hur in i helvetes, ursäkta! kan man döda någon annan människa

på " prov "? Tror man att denna människan skall vakna till liv igen sen, eller ... att man kan ångra sitt vansinniga tilltag och få det ogjort helt plötsligt! Att det är nån jäkla lek, nån barnlek och inte verklighet!
Konstiga människor det finns, som inte tänker rätt med sin hjärna, använder den till helt fel saker, gör helt fel och vansinniga och hemska saker!!
Jag fattar inte hur det kan bli så här ... att det finns människor som fungerar på detta sättet, det innebär ju att en sån människa kan man träffa på precis var som helst!
JAG BLIR MÖRKRÄDD NÄR JAG TÄNKER PÅ HUR FARLIG EN MÄNNISKA KAN VARA! OCH GRYM OCH OMÄNSKLIG OCH OKÄNSLIG, UTAN MINSTA EMPATI OCH TANKE!
Djuren är inte lika farliga ... som människan!

Vilket helvete många människor har!

Många klagar på att det är såå jobbigt att stiga upp på morgonen när man skall gå och jobba, men betänk kära läsare ... att det är väl tur i detta samhälle att ha ett jobb att gå till. Inte alla förunnat faktiskt! Och dom flesta vill nog ha ett att gå till också.
Och tänk på en annan sak, tänk på alla stackare som har något sorts drogproblem, vaknar upp till verkligheten och känner att dom måste få i sig sitt gift! Det enda giftet jag tar på morgonen är kaffe.
Vilket helvete rent ut sagt, att vakna och känna detta behov i kroppen, detta "måste" till varje pris - ha tag på NU. Jag tror inte det går att föreställa sig och jag vill inte heller göra det! Jag är nöjd med att kliva upp tidigt på morgonen - även om det är tidigt!!!
Tänk vilket helvete många har, mitt enda helvete (om man nu kan kalla det så ens en gång) - det är ju att jag måste stiga upp tidigt varje morgon! Men för mig känns det ju inte som ett helvete - utan som ett himmelrike! Att få stiga upp - frisk, ha ett jobb att gå till, en tryggad inkomst genom jobbet, en familj som jag älskar, ett hem där jag trivs och harmoni råder och inga behov av att få tag på drogerna som kroppen skriker efter!!
Jag är glad och lycklig för mitt eget himmelrike, önskar att alla fick ha det så!
En liten stillsam reflexion så här på eftermiddagen från mig!

Här hos mig är det fortfarande grått och regnigt - bara kring +5 grader! Riktigt hundväder ... inte ens dom vill gå ut!

Men jag vill ändå önska alla en Trevlig Helg!

Blocketläsning!

Hur många läser egentligen Blocket varje dag, kollar om det finns något intressant där att köpa eller sätter in egen annons.
Det måste vara massvis med människor i hela landet - jag tycker själv att Blocket verkligen fyller sin funktion, är riktigt bra och att man alltid hittar något där, som man köper eller vill sälja.
Vad mycket grejor som vi människor faktiskt vill bli av med! Har ni tänkt på det ... det är en uppsjö med prylar, bilar, möbler, smycken ........... i en strid och aldrig sinande ström!
Kollar Du/Ni på Blocket i din landsända? Och köper du något eller säljer du kanske?

Vilken oerhörd tragedi!

Jag tycker detta är så hemskt och tragiskt, i första hand för den stackars flickan som låg och sov och som blev bortrövad. Få en sånt uppvaknande att hon är bortrövad och av vem och vilka? Av en pedofil eller kanske flera - som våldför sig på det stackars barnet! Jag känner i mitt hjärta för detta barn (och för andra drabbade barn).
Lever hon, eller är hon död ... efter att någon galning - jag kan inte annat än skriva detta ord och uttrycka mig på detta sättet, har våldfört sig på henne. Skräcken hon känner ... ropen efter mamma och pappa, gråten, smärtan ...
Hur är människor funtade som kan utföra något sådant dåd? Bara för att tillfredsställa sina egna sjuka lustar, misshandla ett litet barn på detta sättet och sen bara döda och kasta bort liket som en trasa och skit!
För nog är det säkert så, att denna lilla flicka hamnat i händerna på någon pedofil och sedan dödats ... tyvärr så är det nog detta som har hänt med barnet.
Samtidigt kan jag inte förstå hur föräldrarna bara kan lämna sådana små barn ensamma, även om dom sover, för vad säger att dom fortsätter att sova? Dom kan ju vakna och gråta och vara rädda, behöva tröst och värme, ingen som finns där som hör när dom ropar efter mamma och pappa. Jag kan inte fatta hur man kan lämna sina barn ensamma!
Jag lider stort med den lilla stackars flickan och naturligtvis med föräldrarna, som säkert anklagar sig själv nåt fruktansvärt och är förtvivlade ...
Jag gråter blod för allas deras skull ... ett litet barn skall inte behöva vara med om nåt sådant här fruktansvärt! Ett barn skall bara ha trygghet och kärlek, inget ont som händer, ingen smärta, ingen ondska skall drabba dom - men världen ser tyvärr inte ut på detta sättet ... för många är det så, men för väldigt många fler är livet och världen så grym och ofattbart omänsklig!

Bubbelplast

Varför är det alltid så roligt, även för en vuxen, när man kommer över en bit av denna intressanta och annorlunda plasten? Bubbelplast, ni vet - sån där plast som man bara inte kan låta bli att trycka och klämma och smälla på! Det är en viss dragning att få göra det ... har ni också en sån känsla när ni ser en bit bubbelplast - att ni vill trycka på knopparna?

Tvättludd!

Hur ofta skall man plocka bort tvättludden från tvättmaskinen, ni vet där allt samlas? Hur ofta gör DU/NI det? Det blir nog för sällan ... skulle jag tro ... och det är ju likadant i torktumlaren ... för det blir väldigt mycket ludd faktiskt från alla kläderna!

Paraplyets historia

Troligen uppfanns paraplyet i Kina för ca 2400 år sedan. Men då var det snarare till skydd från solen som man använde det, eftersom en blek hy var det man efterstävade. Efterhand följde uppfinningen silkesvägarna västerut till England och Frankrike, där de började dyka upp under 1600-talet, men knappast användes i större utsträckning förrän på 1700-talet och då främst av kvinnor. Män höll sig fortfarande mest till slängkappor för att hålla regnet borta. Men runt 1700-talets andra hälft, fattade man plötsligt storheten med paraplyet och populariteten spred sig snabbt.En tidig beskrivning av det paraplyet finns i Daniel Defoes Robinson Crusoe (1719), där han gör sitt eget paraply av djurhud som skydd mot regn och sol. Detta gjorde att de tidiga paraplyerna länge kallades för “Robinson”, både i Frankrike och i England.
Redan i slutet av 1700-talet började paraplyet se ut ungefär som det gör nu - ihopfällbart med en ställning i stål. De tidigare modellerna var gjorda i trä, men dessa visade sig väldigt svåra att fälla ihop när det hade regnat.
Ordet paraply kommer från franskan och betyder stoppa regn. Den engelska ordet för paraply, umbrella, har istället sitt ursprung i det latinska ordet umbra som betyder skugga. Det vill säga att det urspungliga användningsområdet har följt med i namnet, som helt har bytt betydelse.

Idag behövs verkligen ett paraply om man skall vistas ute - vilket jag undviker så gott det bara går!

Har du mer än en blogg?

Har du någon annan blogg,
på något annat ställe?
Det har jag, flera olika bloggar
och på flera olika
bloggportaler.
Är man tokig eller helt galen!
Tänk bara vilken tid det tar att
skriva och läsa överallt ...
men jag tycker det är så
intressant att starta upp någon
ny blogg på ett annat ställe,
bara för att kolla vilka teman,
layouter och andra funktionaliteter
som finns just där!
Jag är väldigt intresserad av
design och utseendet på dom
olika bloggportalerna.
******
Men som sagt -
det tar tid
och det är ju tid man inte har -
obegränsat!
***
Och vad skriver man då om
när man har flera bloggar?
Skriver man om olika saker, eller vad?
Både och säger jag.
Mycket blir det väl att man
kopierar över inläggen
från den ena till den andra bloggen.
***
Jag skulle ju inte kunna vara
olika personer
i dom olika bloggarna,
för jag är ju jag helt enkelt
och kan absolut inte göra om mig
och vara någon annan på
nåt annat ställe!
Det skulle aldrig funka för mig!
Tror säkert att detta funkar för en del!
Men inte för mig!
***
På Aftonbladet har jag bloggat
sen juli 2006.
Dessutom så har jag även på
Passagen, Expressen, Webblogg,
Blogdog, Blogger, Wordpress - och några andra
ställen bloggar. Men det är väldigt
sporadiskt med uppdateringen där,
eller ens besöken dit.
***
Det är på Aftonbladet, Wordpress och på
Bloggspace som den mesta bloggtiden lägges.
***
Så tala om att ha häcken full!!
******
***
*

Spåkärring

Har du någon gång provat att låta en spåkärring spå dig? Det har jag aldrig vågat pröva och skall heller inte göra det - aldrig någonsin! Feg - visst - det är jag - vill inte veta - det som händer det händer och kommer även att hända även om jag inte varit hos en spåkärring/tant eller siare!
Och jag är egentligen inte ens nyfiken!
Det är så patetiskt många gånger när man hört dom som varit hos en sån dam:
Du kommer att träffa ditt livs kärlek och han är mörk och rik! Och du kommer att leva länge och få fyra barn och ditt liv blir lyckligt!
Dom säger precis det som dom tror att man vill höra --- det är väl för klåden inte säkert att jag vill ha en mörk kille - jag kanske vill ha en rågblond man! Eller ha fyra barn gudbevars ...

Mil efter mil efter mil - i mina skor!

Undrar just hur många mil som man har gått totalt sett under alla dessa år som man levat ... vilka underliga tankar och funderingar som poppar upp i skallen, inte undra på att jag har huvudvärk då och då, har haft skallebang i tre dagar nu!
Men skämt åsido - det har blivit några mil antar jag - ganska många om jag får säga det själv!
Och inte kan man heller påstå att man bara har använt sig av dom skönaste skorna, nähä - det är nog mest högklackat för mig, med superhöga klackar - typ stilett - älskar sådana skor, men ryggen har sagt ifrån - att nu vill den inte se mig mera i sådana plågoredskap! Så det är bara att lyda, men ibland faller jag till föga - älskar ju höga klackar! Det är ju såååå SNYGGT! Man går snyggt - hållningen blir snyggare i en sån sko!!